Einfach Deutsch lernen


Kanal geosi va tili: O‘zbekiston, O‘zbekcha


Ushbu kanal oddiy tarzda o'rganish va o'rgatish uchun ochilgan

Связанные каналы

Kanal geosi va tili
O‘zbekiston, O‘zbekcha
Statistika
Postlar filtri


Beruf-kasblar!
der Lehrer - oqtuvchi
der Unterrichtende - oqtuvchi
der Militär - xarbiy
der Schneider - tikuvchi
der Friseur - sartarosh
der Arzt - shifokor
der Internist - vrach
der Nachhilfelehrer - repititor
die Hausfrau - uy bekasi
der Rentner - nafaqaxor(erkak)
die Rentnerin - nafaqaxor(ayol)
die Krankenschwester - hamshira
der Poet - shoir
der Dichter - shoir
der Kanditor - qandolatchi
der Erzieher - tarbiyachi
der Scharfschütze - snayperchi
der Schütze - mergan
der Sportler - sportchi
der Jäger - ovchi
der Hirt - choponder kameraman - kamerachi
der Regiseur - rejisyor
der Schaffner - konduktor
der Kellner - ofitsant
der Künstler - sanatkor
der Maler - rassom
der Lektor - oqtuvchi(oliygohlarda)
der Redner - notiq
der Gelehrte - olim
der Wissenschaftler - olim
der Darsteller - aktyor
der Schauspieler - aktyor
der Schriftsteller - yozuvchi
der Dirigent - dirijyor
der Komponist - bastakor
der Anwalt - advokat
der Staatsanwalt - prokuror
der Richter - sudya
der Beamte - xizmatchi(davlat idora)
der Angesteller - xizmatchi(davlat idora)
der Torwart - darvazabon
der Kapitän - kapitan
der Manschaftsführer - jamoa sardori
der Vorsitzende - rais
der Fleischer - qassob
der Metzger - qassob
der Doktor - doktor
der Professor - professor
der Architekt - arxitektor
der Baumeister - quruvchi
der Bauer - dehqon
der Bauarbeiter - quruvchi
der Kollege - hamkasb
der Mitarbeiter - hamkasb
der Handwerker - xunarmand
der Briefträger - xat tashuvchi
der Forscher - tadqiqot
der Master - magistr
der Meister - usta,ustoz
der Philosoph - faylasuf
der Koch - oshpaz
der Verkäufer - sotuvchi
der Handler - sotuvchi
der Fahrer - haydovchi
der Dreher - tokar
der Schlosser - slezar
der Leiter - raxbar
der Chef - shef
der Sänger - qoshiqchi
der Tischler- duradgor
der Fischer - baliqchi
der Flieger - uchuvchi
der Bäcker - nonvoy
der Erfinder - kashfiyotchi
der Autor - muallif
der Verfasser - muallif
der Dolmetscher - tarjimon
der Übersetzer - tarjimon
der Bergsteiger - alpinist
der Schuhmacher - etikdost
der Tankwart - zapravkachi
der Fachmann - sotuvchi
der Vermittler - dallol
der Makler - dallol
der Schuhster - etikdost
der Schmied - temirchi




🟢Gefühle - hissiyotlar

f.Angst - qo'rquv

f.Furcht-qo'rquv

n.Vertrauen- ishonch

f.Sympathie- yoqtirish ,muhabbat

f.Wärme- iliqlik

m.Ärger-ģazab

m.Zorn- ģazab

n. Verständnis-tushuncha

m. Hass- nafrat

f. Liebe- sevgi,muhabbat

f. Kälte-sovuq

f. Wut-ģazab

n. Misstrauen- ishonchsizlik

m. Argwohn-ishonchsizlik

f. Enttäuschung- köngil sovushi

f. Freude- quvonch

f. Zufriedenheit- qoniqish,mamnunlik


𝗨𝗧𝗘𝗭 𝗕𝗢𝗧 📥 dan repost
Video oldindan ko‘rish uchun mavjud emas
Telegram'da ko‘rish
📥 @utezbot orqali yuklab olindi


"Wenn ich jetzt eine Frage stelle, ist das unangebracht."
"Wenn ich jetzt eine Frage stelle, ist das unangemessen."
Farq:
"unangebracht" → "noo‘rin", "mos kelmaydigan", "keraksiz" degan ma’noni anglatadi.
Bu so‘z ko‘proq madaniy va ijtimoiy jihatdan qabul qilinishi yoki qilinmasligi mumkin bo‘lgan holatlar uchun ishlatiladi.
Masalan: "Sein Kommentar war unangebracht." (Uning izohi noo‘rin edi.)
"unangemessen" → "noo‘rin", "o‘ziga yarasha emas", "nomuvofiq" ma’nosida keladi.
Bu so‘z asosan qandaydir vaziyat yoki sharoitga nisbatan mos emasligini bildiradi.
Masalan: "Sein Verhalten war unangemessen." (Uning xatti-harakati nomuvofiq edi.)
Tushuntirish:
Agar siz biror joyda savol berishning axloqiy yoki odob doirasida noo‘rin ekanligini nazarda tutsangiz, "unangebracht" to‘g‘ri bo‘ladi.
Agar savol berish sharoit yoki rasmiy jihatdan nomuvofiq bo‘lsa, "unangemessen" mos keladi.
Misol bilan farqlash:
"Bei einer Trauerfeier ist lautes Lachen unangebracht." (Dafn marosimida baland kulish noo‘rin.)
"Sein Gehalt ist für diese Position unangemessen." (Uning maoshi bu lavozim uchun nomuvofiq.)


📌 Kundalik hayot so‘zlari (der Alltag)
1. der Alltag – kundalik hayot
2. die Erfahrung – tajriba
3. das Verhalten – xulq, odat
4. die Entscheidung – qaror
5. der Erfolg – muvaffaqiyat
6. die Gewohnheit – odat
7. das Ziel – maqsad
8. der Nachteil – kamchilik, salbiy jihat
9. der Vorteil – afzallik
10. das Problem – muammo
11. die Lösung – yechim
12. die Möglichkeit – imkoniyat
13. die Verantwortung – mas’uliyat
14. der Fehler – xato
15. die Meinung – fikr
16. das Gefühl – his-tuyg‘u
17. die Hoffnung – umid
18. der Zweifel – shubha
19. die Langeweile – zerikish
20. die Freude – quvonch
21. die Geduld – sabr
22. die Beziehung – munosabat
23. das Verhalten – xulq
24. der Respekt – hurmat
25. die Freundschaft – do‘stlik
26. der Streit – janjal
27. die Hilfe – yordam
28. die Liebe – sevgi
29. das Vertrauen – ishonch
30. die Angst – qo‘rquv
31. die Überraschung – hayrat
32. die Freiheit – erkinlik
33. die Sicherheit – xavfsizlik
34. die Verantwortung – javobgarlik
35. der Stress – stress
36. die Ruhe – tinchlik
37. die Bewegung – harakat
38. die Gewohnheit – odat
39. die Zufriedenheit – qoniqish
40. der Mut – jasorat
41. die Motivation – motivatsiya
42. die Zukunft – kelajak
43. die Vergangenheit – o‘tmish
44. die Gegenwart – hozirgi vaqt
45. der Erfolg – muvaffaqiyat
46. die Herausforderung – qiyinchilik
47. das Abenteuer – sarguzasht
48. die Erholung – dam olish
49. der Plan – reja
50. die Veränderung – o‘zgarish


Video oldindan ko‘rish uchun mavjud emas
Telegram'da ko‘rish




„Informationen direkt zum Verb“ nemis tilida fe’l bilan bog‘liq ma’lumotlarning qanday berilishi haqida tushuntiradi. Bu mavzu odatda quyidagi jihatlarni o‘z ichiga oladi:
Fe’l bilan bevosita bog‘liq ma’lumotlar qanday ifodalanadi?
Qanday qo‘shimcha so‘zlar fe’lga taalluqli bo‘ladi?
Fe’lning ma’nosiga ta’sir qiluvchi elementlar
Keling, har bir jihatni alohida tushuntirib chiqamiz.
1. Fe’l bilan bevosita bog‘liq ma’lumotlar qanday ifodalanadi?
Nemis tilida gapning asosiy ma’nosi fe’l atrofida shakllanadi. Fe’l bilan bog‘liq ma’lumotlar odatda quyidagi shakllarda bo‘ladi:
Obyektlar (to‘ldiruvchi so‘zlar)
Holatlar (modal, vaqt, joy va sabab holatlari)
Predikativ elementlar (Fe’l bilan bog‘liq tavsiflovchi so‘zlar)
Misollar:
Ich lese ein Buch. (Men kitob o‘qiyapman.)
Fe’l: lese
Kim? (Subyekt): Ich
Nima? (To‘g‘ri to‘ldiruvchi): ein Buch
Er fährt schnell nach Berlin. (U tezda Berlin tomon ketmoqda.)
Fe’l: fährt
Qanday? (Modal holat): schnell
Qayerga? (Joy holati): nach Berlin
2. Qanday qo‘shimcha so‘zlar fe’lga taalluqli bo‘ladi?
Fe’l ma’nosini aniqlashtirish yoki to‘ldirish uchun quyidagi unsurlar ishlatiladi:
a) Modal so‘zlar
Fe’lni qanday bajarilayotganini bildiradi.
Beispiele: schnell (tez), langsam (sekin), leicht (oson), schwer (og‘ir)
Er arbeitet fleißig. (U mehnatkashlik bilan ishlaydi.)
Sie spricht leise. (U past ovozda gapiradi.)
b) Vaqt holatlari
Fe’l qachon bajarilganini bildiradi.
Beispiele: gestern (kecha), heute (bugun), bald (tez orada), immer (har doim), oft (ko‘pincha)
Ich komme morgen. (Men ertaga kelaman.)
Wir haben gestern Fußball gespielt. (Biz kecha futbol o‘ynadik.)
c) Joy holatlari
Fe’lning qayerda yoki qayerga yo‘nalganligini bildiradi.
Beispiele: hier (bu yerda), dort (u yerda), nach Hause (uyga), in die Stadt (shaharga)
Sie wohnt in Deutschland. (U Germaniyada yashaydi.)
Er geht in die Schule. (U maktabga ketayapti.)
d) Sabab holatlari
Fe’lning sababini tushuntiradi.
Beispiele: wegen (tufayli), deshalb (shuning uchun), aus diesem Grund (shu sababli)
Er bleibt zu Hause, weil er krank ist. (U uyda qoladi, chunki u kasal.)
Wegen des Wetters bleiben wir drinnen. (Ob-havo sababli biz ichkarida qolamiz.)
3. Fe’lning ma’nosiga ta’sir qiluvchi elementlar
Ba’zi fe’llar ma’nosini to‘g‘ri tushunish uchun bevosita bog‘liq so‘zlar talab qiladi.
a) Präpositionalobjekte (Predlog bilan keluvchi to‘ldiruvchi so‘zlar)
Ba’zi fe’llar ma’lum bir predlog (preposition) bilan birga kelishi kerak.
Misollar:
Warten auf + Akkusativ → Ich warte auf den Bus. (Men avtobusni kutyapman.)
Sich interessieren für + Akkusativ → Sie interessiert sich für Musik. (U musiqa bilan qiziqadi.)
Angst haben vor + Dativ → Er hat Angst vor Spinnen. (U o‘rgimchakka nisbatan qo‘rqadi.)
b) Trennbare Verben (Ajraladigan fe’llar)
Ajraladigan fe’llarning old qo‘shimchalari fe’lning ma’nosiga bevosita ta’sir qiladi.
Misollar:
Er steht früh auf. (U erta turadi.)
Ich lade dich zur Party ein. (Men seni ziyofatga taklif qilaman.)
Xulosa
Fe’l bilan bog‘liq ma’lumotlar obyekt, holatlar va predikativ so‘zlardan iborat bo‘ladi.
Fe’lni to‘ldiruvchi modal so‘zlar, vaqt, joy va sabab holatlari uning ma’nosini aniqroq qiladi.
Ba’zi fe’llar predloglar bilan bog‘liq holda keladi va ularning ma’nosi oldindan belgilangan bo‘ladi.
Ajraladigan fe’llarning old qo‘shimchalari ham ma’noni o‘zgartiradi.


Learning Germany🇩🇪 dan repost
1. Ramadan – Ramazon
2. Fasten – Ro‘za tutish
3. Fastenmonat – Ro‘za oyi
4. Fastenzeit – Ro‘za vaqti
5. Fastenbeginn – Ro‘zaning boshlanishi
6. Fastenende – Ro‘zaning tugashi
7. Fastenbrechen – Ro‘za ochish (Iftor)
8. Sonnenuntergang – Quyosh botishi
9. Sonnenaufgang – Quyosh chiqishi
10. Segen – Baraka
11. Barmherzigkeit – Mehr-shafqat
12. Geduld – Sabr
13. Dankbarkeit – Minnatdorlik
14. Gerechtigkeit – Adolat
15. Glaube – Iymon
16. Vergebung – Kechirim
17. Sünde – Gunoh
18. Belohnung – Mukofot
19. Segen des Ramadan – Ramazon barakasi
20. Erleuchtung – Nur (ma’naviy yuksalish)
21. Selbstdisziplin – O‘zini tuta bilish
22. Gutes Benehmen – Yaxshi xulq
23. Verzicht – O‘zini tiyish
24. Nächstenliebe – Odamlarga mehr
25. Gutes Tun – Yaxshi amallar
26. Hilal – Ramazon boshlanishidagi oy
27. Ramadan-Gruß – Ramazon tabrigi
28. Erneuerung des Glaubens – Iymonni yangilash
29. Islamische Werte – Islomiy qadriyatlar
30. Heiliger Monat – Muqaddas oy
31. Wohlwollen – Ezgulik
32. Rücksicht – Hurmat
33. Seelenfrieden – Ruhiy xotirjamlik
34. Besinnung – Tafakkur
35. Reue – Tavba
36. Dankgebet – Minnatdorlik duosi
37. Demut – Kamtarlik
38. Achtsamkeit – E’tibor
39. Frieden – Tinchlik
40. Versöhnung – Yaxshilik qilish
41. Gottesfurcht – Taqvo
42. Hingabe – Fidoyilik
43. Reinheit – Poklik
44. Gottesdienst – Ibodat
45. Licht des Glaubens – Iymon nuri
46. Spirituelle Reise – Ma’naviy safar
47. Vollkommenheit – Mukammallik
48. Islamische Traditionen – Islomiy an’analar
49. Barmherzigkeitsmonat – Rahm-shafqat oyi
50. Ramadan-Kalender – Ramazon taqvimi


Learning Germany🇩🇪 dan repost
1. Sahur – Saharlik
2. Iftar – Iftor
3. Essen – Ovqat
4. Trinken – Ichimlik
5. Mahlzeit – Taom
6. Speise – Taom (rasmiy)
7. Getränk – Ichimlik
8. Datteln – Xurmo
9. Wasser – Suv
10. Milch – Sut
11. Tee – Choy
12. Kaffee – Qahva
13. Saft – Sharbat
14. Honig – Asal
15. Joghurt – Qatiq
16. Brot – Non
17. Fladenbrot – Yog‘och tandir non
18. Reis – Guruch
19. Fleisch – Go‘sht
20. Huhn – Tovuq go‘shti
21. Lammfleisch – Qo‘y go‘shti
22. Rindfleisch – Mol go‘shti
23. Fisch – Baliq
24. Gemüse – Sabzavotlar
25. Obst – Mevalar
26. Datteln mit Milch – Sutli xurmo
27. Suppe – Sho‘rva
28. Eintopf – Qovurma taom
29. Kichererbsen – No‘xat
30. Linsen – Loviya
31. Bohnen – Fasol
32. Nüsse – Yeryong‘oq
33. Mandel – Bodom
34. Haselnüsse – Findiq
35. Walnüsse – Yong‘oq
36. Rosinen – Mayiz
37. Dörrobst – Quritilgan mevalar
38. Halva – Halva
39. Baklava – Baqlava
40. Dessert – Shirinlik
41. Kuchen – Pirog
42. Honigkuchen – Asalli pirog
43. Schokolade – Shokolad
44. Zucker – Shakar
45. Salz – Tuz
46. Pfeffer – Murch
47. Gewürze – Ziravorlar
48. Olivenöl – Zaytun yog‘i
49. Dattelsirup – Xurmo siropi
50. Halal-Essen – Halol taom


Learning Germany🇩🇪 dan repost
So‘roq so‘zi,Ma’nosi,Misol gap,Tarjimasi
Wer?,Kim?,Wer ist das?,Bu kim?

Wen?,Kimni?,Wen siehst du?,Kimni ko‘ryapsan?

Wem?,Kimga?,Wem gibst du das Buch?,Kitobni kimga beryapsan?

Was?,Nima?,Was machst du?,Nima qilyapsan?

Wann?,Qachon?,Wann kommst du?,Qachon kelasiz?

Wo?,Qayerda?,Wo wohnst du?,Qayerda yashaysan?

Wohin?,Qayerga?,Wohin gehst du?,Qayerga ketyapsan?

Woher?,Qayerdan?,Woher kommst du?,Qayerdan kelyapsan?

Warum?,Nega?,Warum lernst du Deutsch?,Nega nemis tilini o‘rganayapsan?

Wieso?,Nega?,Wieso bist du spät?,Nega kech qolding?

Weshalb?,Nima sababdan?,Weshalb weinst du?,Nima sababdan yig‘layapsan?

Wozu?,Nima uchun?,Wozu brauchst du das?,Buni nima uchun kerak?

Wie?,Qanday?,Wie geht es dir?,Ahvoling qanday?

Wie viel?,Qancha?,Wie viel kostet das?,Bu qancha turadi?

Wie lange?,Qancha vaqt?,Wie lange dauert der Kurs?,Kurs qancha davom etadi?

Wie oft?,Qanchalik tez-tez?,Wie oft gehst du ins Kino?,Kinoga qanchalik tez-tez borasan?

Welcher/Welche/Welches?,Qaysi?,Welches Auto gefällt dir?,Qaysi mashina yoqadi?


Nems tilida söroq sözlar




Unterschied – nemis tilida farq degan ma'noni anglatadi.
Unterschied va unga yaqin so‘zlar
der Unterschied – farq, tafovut
Es gibt einen großen Unterschied zwischen Theorie und Praxis.
(Nazariya va amaliyot o‘rtasida katta farq bor.)
unterscheiden (zwischen + Dativ) – farqlamoq, ajratmoq
Man muss zwischen wichtig und unwichtig unterscheiden.
(Muhim va ahamiyatsiz narsani farqlash kerak.)
sich unterscheiden (von + Dativ) – farq qilmoq
Dieses Modell unterscheidet sich von dem alten.
(Bu model eski modeldan farq qiladi.)
der Unterschied zu / zwischen – nimagadir farq
Der Unterschied zu anderen Städten ist groß.
(Boshqa shaharlarga nisbatan katta farq bor.)
Der Unterschied zwischen den beiden Autos ist minimal.
(Bu ikki mashina orasidagi farq minimal.)
Qo‘shimcha sinonimlar:
die Differenz – tafovut, farq (ko‘proq sonli ma’lumotlar yoki hisob-kitoblarga nisbatan ishlatiladi)
Die Differenz zwischen den Preisen beträgt 5 Euro.
(Narxlar orasidagi tafovut 5 yevroni tashkil qiladi.)
die Abweichung – og‘ish, nomuvofiqlik
Es gibt eine kleine Abweichung vom ursprünglichen Plan.
(Dastlabki rejadan biroz og‘ish bor.)
Xulosa:
Unterschied umumiy ma'noda farqni bildiradi.
Unterscheiden – narsa yoki tushunchalarni farqlash jarayonini anglatadi.
Sich unterscheiden esa farq qilmoq degan ma’noni beradi.


Konjunktiv I haqida sodda tushuncha
Konjunktiv I (shakl 1) asosan bilvosita nutq (indirekte Rede) uchun ishlatiladi. U kimdir aytgan gapni beg‘araz (o‘zgartirmasdan) yetkazishda qo‘llanadi.
Farqni tushuntirish:
1. Asosiy gap (direkte Rede – to‘g‘ridan-to‘g‘ri nutq)
Peter sagt: "Ich bin müde".
✅ Bu to‘g‘ridan-to‘g‘ri nutq. Peter o‘zi aytayotgan gap.
2. Bilvosita nutq (indirekte Rede) – Konjunktiv I ishlatilgan shakl
Peter sagt, dass er müde sei.
✅ Bu bilvosita nutq. Bu yerda Konjunktiv I qo‘llanilgan.
Farq:
"bin" – hozirgi zamon indikativ (oddiy fe’l shakli).
"sei" – Konjunktiv I shakli (bilvosita nutqda ishlatiladi).
Oddiy tushuntirish:
✔️ Agar kimdir biror gapni aytsa va biz uni yetkazmoqchi bo‘lsak, Konjunktiv I dan foydalanamiz.
✔️ Bu shakl aniq haqiqat emas, balki shunchaki bir xabar yetkazish usuli.
✔️ Bu nutq xolis yetkaziladi, biz gapning rost yoki yolg‘on ekanini tasdiqlamaymiz.
Konjunktiv I fe’l shakllari
Ko‘pincha sein, haben va yordamchi fe’llarda uchraydi.
Ko‘proq misollar:
Direkte Rede (to‘g‘ridan-to‘g‘ri nutq):
🔹 Anna sagt: "Ich habe Hunger."
Indirekte Rede (bilvosita nutq, Konjunktiv I):
🔹 Anna sagt, dass sie Hunger habe.
Direkte Rede:
🔹 Der Lehrer sagt: "Das ist wichtig."
Indirekte Rede:
🔹 Der Lehrer sagt, dass das wichtig sei.
Xulosa
Konjunktiv Ibilvosita nutq uchun ishlatiladi.
➡ Fe’llar maxsus shaklda o‘zgaradi, lekin asosan "sein", "haben" va ba’zi asosiy fe’llar da uchraydi.
➡ Gapni xolis yetkazish uchun ishlatiladi, rost yoki yolg‘on ekanligi baholanmaydi.


"Tushuntirmoq" nemis tilida quyidagi so‘zlar bilan ifodalanishi mumkin:
1️⃣ erklären – umumiy tushuntirish, izohlash
Kannst du mir das bitte erklären? (Buni menga tushuntirib bera olasanmi?)
Der Lehrer erklärt die Grammatik sehr gut. (O‘qituvchi grammatikani juda yaxshi tushuntiradi.)
2️⃣ verdeutlichen – yanada tushunarliroq qilib tushuntirish
Die Grafik verdeutlicht den Zusammenhang. (Grafik bog‘liqlikni yanada tushunarli qiladi.)
3️⃣ aufklären – tushuntirib aniqlik kiritmoq, shubhani yo‘qotmoq
Die Polizei klärte den Fall auf. (Politsiya ishni tushuntirib berdi (aniqlik kiritdi).)
4️⃣ darlegen – batafsil tushuntirib bermoq
Er hat seine Meinung ausführlich dargelegt. (U o‘z fikrini batafsil tushuntirdi.)
5️⃣ deuten – sharhlamoq, izohlab bermoq
Wie deutest du diesen Traum? (Bu tushni qanday sharhlaysan?)


1️⃣ süchtig (B1) – qaram, bog‘liq
🔹 Er ist süchtig nach Schokolade.
🔹 U shokoladga qaram.
2️⃣ Schulden (B2) – qarzlar
🔹 Ich will meine Schulden so schnell wie möglich zurückzahlen.
🔹 Qarzlarimni imkon qadar tezroq to‘lamoqchiman.
3️⃣ Drittes Rad am Wagen (B2) – ortiqcha odam
🔹 Ich will nicht das dritte Rad am Wagen sein.
🔹 Ortiqcha odam bo‘lishni xohlamayman.
4️⃣ Verteidigungsmauer (B2) – himoya devori
🔹 Die Soldaten versteckten sich hinter der Verteidigungsmauer.
🔹 Askarlar himoya devori orqasiga yashirindi.
5️⃣ Mitspracherecht (B2) – so‘zlash huquqi
🔹 Kinder sollten ein Mitspracherecht in Familienentscheidungen haben.
🔹 Bolalar oilaviy qarorlarda so‘zlash huquqiga ega bo‘lishlari kerak.
6️⃣ beschleunigen (B2) – tezlashtirmoq
🔹 Wir müssen den Prozess beschleunigen.
🔹 Jarayonni tezlashtirishimiz kerak.
7️⃣ erpressen (B2) – shantaj qilmoq
🔹 Der Kriminelle versuchte, den Politiker zu erpressen.
🔹 Jinoyatchi siyosatchini shantaj qilishga urindi.
8️⃣ aufstocken (B2) – ko‘paytirmoq
🔹 Die Firma will ihr Personal aufstocken.
🔹 Kompaniya xodimlar sonini oshirmoqchi.
9️⃣ Das ist mir bewusst. (B2) – Men buni bilaman / tushunaman
🔹 Das ist mir bewusst, aber ich werde es trotzdem versuchen.
🔹 Men buni tushunaman, lekin baribir urinib ko‘raman.
🔟 vollständig (B2) – to‘liq, butun
🔹 Bitte geben Sie Ihre vollständige Adresse an.
🔹 Iltimos, to‘liq manzilingizni kiriting.


1️⃣ Geschnappt – ushlangan, qo‘lga olingan
🕵️‍♂️ „Du kannst rennen, aber du wirst geschnappt!“ (Sen qochishing mumkin, lekin baribir ushlanasan!)
👮 „Nach jahrelanger Suche hat die Polizei ihn endlich geschnappt.“ (Yillar davom etgan qidiruvdan so‘ng politsiya uni nihoyat ushladi.)

2️⃣ Bereit machen – tayyorlanmoq, hozirlanmoq
💍 „Mach dich bereit, heute wird dein Leben sich für immer verändern.“ (Hozirlan, bugun hayoting abadiy o‘zgaradi!)
🏆 „Ich mache mich bereit für den wichtigsten Moment meines Lebens.“ (Men hayotimdagi eng muhim lahzaga hozirlanmoqdaman.)

3️⃣ Verheimlichen – yashirmoq, sir tutmoq
💔 „Warum hast du mir das verheimlicht? Ich dachte, wir vertrauen einander!“ (Nega mendan buni yashirding? Men o‘ylagandimki, biz bir-birimizga ishonamiz!)
😢 „Er hat seine Gefühle verheimlicht und sie nie gesagt, wie sehr er sie liebte.“ (U his-tuyg‘ularini yashirdi va unga hech qachon qanchalik sevishini aytmadi.)

4️⃣ Abschleppen – sudrab olib ketmoq, evakuatsiya qilmoq
🚗 „Mein Auto wurde abgeschleppt, und jetzt stehe ich mitten in der Nacht allein hier!“ (Mashinani olib ketishdi, endi esa men tun yarmida bu yerda yolg‘iz turibman!)
🏋️‍♂️ „Ich kann meine Probleme nicht einfach abschleppen, sie holen mich immer wieder ein.“ (Men muammolarimni shunchaki sudrab olib ketolmayman, ular har doim qaytib keladi.)

5️⃣ Ich bin pleite – men kasodman (pulim yo‘q)
💸 „Komm, wir gehen essen!“ – „Ich kann nicht, ich bin pleite...“ (Kel, ovqatlanishga boramiz! – Men eplay olmayman, pulim yo‘q...)
🏠 „Nach der Hochzeit bin ich pleite, aber immerhin glücklich!“ (To‘ydan keyin men kasodman, lekin hech bo‘lmasa baxtliman!)

6️⃣ Annähernd – deyarli, taxminan
💭 „Er war annähernd perfekt, aber dann hat er mich enttäuscht...“ (U deyarli mukammal edi, lekin keyin meni xafa qildi...)
🔢 „Ich habe annähernd 100 Versuche gebraucht, um es richtig zu machen.“ (Men buni to‘g‘ri qilish uchun deyarli 100 marta urinib ko‘rdim.)

7️⃣ Schon unterwegs – allaqachon yo‘lda
🚀 „Ich bin schon unterwegs, warte auf mich!“ (Men allaqachon yo‘ldaman, kutib tur!)
🎶 „Das Glück ist schon unterwegs zu dir, du musst nur geduldig sein.“ (Baxt allaqachon yo‘lda, sen shunchaki sabrli bo‘lishing kerak.)

8️⃣ Überraschung – syurpriz
🎁 „Ich habe eine Überraschung für dich – schließ die Augen!“ (Men senga syurpriz tayyorladim – ko‘zlaringni yum!)
💞 „Die größte Überraschung im Leben ist die wahre Liebe.“ (Hayotdagi eng katta syurpriz – bu haqiqiy sevgi.)

9️⃣ Schnappen – tutmoq, ushlamoq
🏃‍♂️ „Ich renne so schnell ich kann, aber du wirst mich nie schnappen!“ (Men qo‘limdan kelgancha tez yuguraman, lekin sen meni hech qachon ushlay olmaysan!)
🎈 „Er schnappte sich das letzte Ticket – und es war das Gewinnerlos!“ (U oxirgi chiptani oldi – va bu yutuqli chipta bo‘ldi!)

🔟 Alles geklappt – hammasi yaxshi o‘tdi
✈️ „Flug, Hotel, alles geklappt! Jetzt beginnt der Urlaub!“ (Samolyot, mehmonxona – hammasi yaxshi o‘tdi! Endi esa ta’til boshlanadi!)
👩‍🎓 „Ich habe die Prüfung bestanden, alles geklappt!“ (Men imtihondan o‘tdim, hammasi yaxshi bo‘ldi!)


Vor/ bevor/ vorher
– uchchalasining ham ma'nosi "oldin", lekin ishlatilishi har xil buni bilarmidingiz ?


1️⃣ Vor (+ Dativ) – oldin, ilgari (predlog)

👉 Doim ot (Nomen) bilan ishlatiladi.

🟢 „Vor dem Essen wasche ich mir die Hände.“
(Ovqatdan oldin qo‘limni yuvaman.)

🟢 „Er ist vor einer Woche nach Deutschland geflogen.“
(U bir hafta oldin Germaniyaga uchdi.)

2️⃣ Bevor – oldin (bog‘lovchi)

👉 Fe'l (Verb) bilan ishlatiladi va ikkinchi qismdagi gapni bog‘laydi.

🟢 „Bevor du gehst, möchte ich mit dir sprechen.“
(Sen ketishingdan oldin, men sen bilan gaplashmoqchiman.)

🟢 „Bevor ich ins Bett gehe, lese ich ein Buch.“
(Yotishimdan oldin, men kitob o‘qiyman.)

3️⃣ Vorher – oldin, avval (ravish – Adverb)

👉 Mustaqil ishlatiladi va oldingi vaziyatni bildiradi.

🟢 „Ich war vorher im Supermarkt.“
(Men oldin supermarketda edim.)

🟢 „Lies dir die Anleitung durch. Vorher darfst du nicht anfangen!“
(Qo‘llanmaga qarab chiqing. Avval uni o‘qimasdan boshlashingiz mumkin emas!)


Xulosa qilsak✅

✅ Vor – ot bilan ishlatiladi.
✅ Bevor – fe'l bilan ishlatiladi.
✅ Vorher – mustaqil ishlatiladi.


Video oldindan ko‘rish uchun mavjud emas
Telegram'da ko‘rish

20 ta oxirgi post ko‘rsatilgan.